Filosofi som en korkad verksamhet

Posted on October 8, 2009
Filed Under Dagens Sherpa | 1 Comment

Under en lång tid har jag burit på frågor om filosofi och hur man bör filosofera. Senast på Salongen när min vän och kollega sa att filosofin är förnuftets röst hajade jag till: är det sant? Är filosofi en förnuftig verksamhet? Bör filosofi enbart bedrivas med förnuftet?

Någonstans bland Platons dialoger vill jag minnas att han låter Sokrates säga att filosofin föds mellan vansinne och besinning. Detta är en tanke som tilltalar mig. Kan vansinniga bedriva filosofi? Javisst. Kan de säga något som är av värde för oss andra ”friska”? Jag tror det. Och vem är egentligen helt frisk eller helt vansinnig? Om man tänker på den andra polen – besinning- går mina tankar till det kontrollerade, det förnuftiga, det snusförnuftiga som Arne Naess så starkt belackade i sin bok Livsfilosofi. Filosofi ses gärna som en kreativ verksamhet och då är det nog förnuftigt (!) att släppa loss en visst mått av vansinne. Bör filosofi alltså vara en enbart förnuftig verksamhet? Svar nej, den bör bedrivas som en kombination av (lätt) vansinne och besinning.

Under mina studier i filosofi på Stockholms universitet hände det relativt ofta att läraren frågade om alla hade förstått det som gåtts igenom eller om någon behövde få det förklarat igen. Det hände relativt ofta att jag var ensam om att räcka upp handen. Jag har alltid haft svårt att förstå filosofi. Jag är trögtänkt och tänker långsamt. Trots det har jag hållit på med det över 15 år. När jag tänker efter inser jag att jag faktiskt älskar filosofi och känner en stark tacksamhet till filosofin som varit en ledsagare och tröst i livet. Men också en förmanare och utmanare att driva tankarna vidare till sin spets. Det finns något alldeles speciellt inom filosofin som är svårt att förklara men som ger en absolut visshet när det erfars. Känslan av hopp och vitalitet. En känsla av att släppa in frisk luft i rummet. Syresätta och vederkvicka en trött själ.

Hur ska då filosofi bedrivas och vilka ska bedriva den? Är filosofi enbart för de begåvade? De intellektuella? Eller de mycket intelligenta människorna? De kognitiva ekvilibristerna som i realtid ser samband som är osynliga för oss andra trögtänkta? Jag tror att frånvaron av filosofin i vårt samhälle har varit till nackdel för samhället i stort. Jag tror också att detta bygger på idén och tanken att filosofi bör vara en intellektuell verksamhet. Detta tror jag skrämmer många som inte upplever sig tillräckligt begåvade för att bedriva filosofi. Det kan även vara förknippat med upplevelser av skam att behöva framstå som dum. Om det finns ett mer eller mindre uttalat krav på att filosofi ska bedrivas med skärpa och precision så förlorar man viktiga kvalitéer på vägen. Filosofiska samtal kan generera identifikation, empati, förståelse, mänsklig värme och gemenskap. Ska man akta sig för att vara ”intellektuellt slapp” som en mediaberömd filosof aldrig tröttnar på att påpeka, går viktiga värden som dessa förlorade.

Akademikerna är huvudsakligen de som bedriver filosofin och för ca 10 års sedan fick den akademiska filosofin kritik för att vara intramural, abstrakt, inåtvänd och hypotetisk av filosofiska praktiker som ville föra ut filosofin till folket. Det är sant att akademisk filosofi är svår och otillgänglig för vanliga döda, men det hindrar inte att var och en bedriver filosofi utifrån sina unika förutsättningar. Det jag invänder mot är att främja ett specifikt ideal att bedriva filosofi som inte passar folk överlag och som diskriminerar och skambelägger. Istället behöver det normativa idealet att bedriva filosofi som finns inom akademin omvärderas. Tanken på att det finns ”rätt” och ”fel” sätt att bedriva filosofi utestänger inte bara normalbegåvade utan även de svagt intellektuellt begåvade och de rent ointelligenta. Nu tror jag inte att någon fackfilosof skulle ha invändningar mot att filosofi skulle bedrivas mellan förståndshandikappade exempelvis. Jag tänker att även filosofer bör kunna få vara trögtänkta och t o m korkade. Själv är jag nog en trögtänkt och ibland korkad filosof. Men detta upplever jag inte som ett större problem. Tvärtom ser jag det som en möjlighet att få fatt i något riktigt intressant. Vid ett seminarium jag höll avbröt en deltagare och sa ”det var det mest korkade jag hört”. Ett mycket bra och konstruktivt inlägg, därför att det korkade skapade öppningar och frågor av undersökande natur. Wittgenstein sa vid något tillfälle att om inte något dumt sas kunde inte heller något intelligent sägas. Det kan man tänka vidare på. Jag tror att filosofi när det bedrivs som bäst gör oss perplexa. I det perplexa kan någonting annat komma in. Någonting nytt och något som rubbar och ifrågasätter våra invanda tankemönster och antaganden. Mästare på ”ordmatematik” vars egentliga agenda är att vinna diskussionen, missar själva poängen med filosofins klassiska syfte: att söka sanning och visdom.

Den intressanta filosofin kan komma från oväntat håll. De filosofiska salongerna på stadsbiblioteket visar detta. För mig är det en njutning att höra helt skilda människor komma samman och utbyta tankar och erfarenheter med egentligen en enda sak gemensam: intresset för filosofin och att filosofera. Nya tankar tänks. Nya tankebanor skapas. Och nya frågor formuleras. Och nya problem upptäcks.

Filosofi är för alla. För de intelligenta, för de normalbegåvade, för de lite dumma och för de rejält korkade. Förutsättningarna för bra filosofi är inte att man är mycket intelligent eller verbalt begåvad. Istället bör det handla om ett slitstarkt intresse för att söka sofon trots alla de frustrationer som väcks till liv av att ställa frågor som bara ger ännu fler frågor. Det bör handla om ett genuint intresse att utbyta tankar med andra utan att prestige och andra mänskliga dåliga sidor får förstöra samtalet allt för mycket.

Nästa salong 21 oktober ska handla om förtjänst och ansvar. Jag märker på mig själv hur jag spontant sitter och grubblar på detta samband när jag sitter på tunnelbanan eller väntar på något någonstans. På mitt alldeles eget trögtänkta och långsamma sätt. Hur ska Lars och Dan lägga upp ingången i detta tro? Det är intressant och det intressanta fyller mina väntrum i livet med innehåll och mening. Detta är filosofins credo och behållning oavsett hur smart eller intellektuellt slapp man är.

 

/ Jan

Comments

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/b/1/b/filosofigruppen.se/httpd.www/sherpa/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 405

One Response to “Filosofi som en korkad verksamhet”

  1. 33Kristian on May 17th, 2017 11:43 am

    I must say it was hard to find your site in search results.
    You write awesome articles but you should rank your page higher in search engines.

    If you don’t know how to do it search on youtube: how to rank a website Marcel’s way

Leave a Reply