Dogmatisk filosof gör felslut om felslut

Posted on October 13, 2009
Filed Under Dagens Sherpa, Filosofiska Rummet | 2 Comments

P1:s Filosofiska rummet den 4/10 handlade om moraliska och naturalistiska felslut. Filosofen i sammanhanget, professor Per Bauhn, företrädde yrkeskåren lite väl entusiastiskt. Vi analytiska filosofer har vissa gemensamma uppfattningar som lätt kan övergå i dogmer.

Docenten i sociologi Eva Kärfve var mer ödmjuk och öppensinnig. Hon menade att ”möjligheten är att hela begreppsparet rätt och fel ligger på det sociala planet”. Hon pekade också på att idén om att rätt och fel finns eller borde finnas eller åtminstone kan finnas utanför tiden och rummet är en specifikt västerländsk idé och att man därför som sociolog inte kan ta den för given. Bauhn kallade snabbt detta för ett ”genetiskt felslut” i meningen att man blandar ihop en idés giltighet med dess tillkomsthistoria.

Men: Kärfves poäng var mycket försiktig – hon uttalade sig explicit som sociolog och pekade på en möjlighet, inte en sanning. Vidare: Denna möjlighet är vad jag förstår helt reell. Oavsett tillkomsthistoria så är en möjlig teori om moralens yttersta grund att den är social. En sådan teori kan inte anta vulgärformen att det är rätt som majoriteten tycker, eftersom vi då aldrig kan hålla med en minoritet. Men det finns mer avancerade varianter där moralen fortfarande inte har någon grund utanför vårt sociala liv. Det var högst oklart om Bauhn menade att förkasta sådana teorier, han gav hursomhelst inga argument i den frågan. Bauhn tycks snarare ha gjort det ”dogmatiska felslutet” att anta att det som sades var ett typiskt felslut eftersom han inte höll med.

Kärfves exempel på felslut var utmärkta – felsluten från båda håll i frågan om homosexualitet: Det påstådda naturliga faktum att homosexuella inte kan fortplanta sig (i meningen att en bidrar med sperma och en med ägg och livmoder) har antagits ge stöd för den normativa uppfattningen att homosexualitet är fel eller bör stävjas. Omvänt har det påstådda naturliga faktum att homosexualitet är genetiskt bestämt antagits ge stöd för den normativa uppfattningen att homosexualitet inte bör stävjas eller är rätt/acceptabelt. Båda dessa uppfattningar bygger på felslut. Hur det ligger till med genetiken och fortplantningen påverkar till viss del vad vi faktiskt kan göra, men inom dessa ramar är det en öppen normativ fråga vad vi bör göra. Av att något inte är ”naturligt” följer inte att det är fel, av att något är genetiskt bestämt följer inte att det är rätt.

Bauhns exempel på felslut var mindre övertygande. Det första var från fildelningsdebatten. Argumentet att ”man kan inte kriminalisera en hel generation” menade Bauhn förutsatte premissen ”om tillräckligt många gör en sak så måste det vara ok”. Det senare kan kallas ett felslut men behövs inte alls för att underbygga argumentet. Detta kan exempelvis bygga på idén att lagen inte bör avvika alltför mycket från åsikter eller handlande hos de som den råder över. Eller på idén att nya kulturyttringar och ny teknik ofta anammas av den nya generationen medan den äldre generationen försöker hejda dem, vilket leder till mycket besvär men ingen bestående nytta.

Det är härligt att se att icke-filosofer kan vara mer filosofiskt inspirerade än filosofer!

/Kalle

PS: Vi som är känsliga för subtila genustypiska övertramp kunde inte undgå att notera hur Bauhn ett par gånger avbröt (den enda kvinnan) Kärfve och skämtade bort hennes poänger. Så lätt hänt men så tråkigt.

Comments

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/b/1/b/filosofigruppen.se/httpd.www/sherpa/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 405

2 Responses to “Dogmatisk filosof gör felslut om felslut”

  1. Robin on October 14th, 2009 12:14 pm

    Däremot kan man kritisera Kärfves antagande att “idén om att rätt och fel finns” implicerar att dessa värden skulle vara oberoende av oss människor. Objektivistisk värdeteori ses alltför ofta som ett mystiskt projekt som innehåller ovetenskapliga substanser, men jag tror att det är en nidbild.

  2. Kalle on October 15th, 2009 11:27 pm

    Jag tror inte hon gör det antagandet. Kanske kan min formulering misstolkas. Jag menade så här (nu med parantes): “Hon pekade också på att idén om att (rätt och fel finns eller borde finnas eller åtminstone kan finnas utanför tiden och rummet) är en specifikt västerländsk idé och att man därför som sociolog inte kan ta den för given.”

    Hon pratar alltså om en västerländsk idé om att rätt och fel finns/borde finnas/kan finnas utanför rummet och tiden. Det är ju onekligen en västerländsk idé. Bauhn tycks vara den som antar att denna idé är oförenlig med en naturalistisk-social teori om moralens ontologi. Möjligen. Eller så har han någon annan, icke redovisad, grund för sitt påstående om genetiskt felslut.

Leave a Reply