Etiska koder – dess syften och ett forskningsdilemma
Posted on October 15, 2009
Filed Under Dagens Sherpa | Leave a Comment
Det råkar nu vara så att jag fått pengar för att fundera över etiska koder. En följd blir att jag här, då och då, kommer att posta lite tankar kring just dessa koder. Funktionen är för mig terapeutisk: skönt att få skriva på svenska, inte behöva ange referenser för minsta iakttagelse och få spekulera lite mer vildsint.
Att som företag signalera samvetslös profithunger och att man inte bryr sig om miljön, etik eller mänskliga rättigheter är ingen bra idé. Inte i dessa tider (tidigt 1800-tal, kanske inte lika dåligt). Det är oklokt att människor ska köpa företagets varor trots företagets image (typ Nestlé, vars välling vi köper när inget av de andra märkena finns i de närmaste fyra butikerna). Bättre då att skapa ett varumärke som människor vill associera sig med – eller t.o.m. gynna. Vem tycker inte att IKEA och Body Shop känns trevligare att gå till än Lidl? Okej, att vi är mer positiva till den första kategorin företag beror, i dessa fall, förmodligen på att de har grisat mindre. Men i många fall beror nog känslan på hur företagen har lyckats med att förmedla bilden av det ”sociala” företaget – att man minsann inte gör vad som helst för att tjäna pengar utan endast gör detta på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Nåväl. Ett sätt att försöka skaffa en sån, lite mjukare, image är att hålla sig med en etisk kod. Vilket syftet är med den etiska koden varierar naturligtvis och ett företag kan ha flera skäl att hålla sig med en sådan kod. Att det handlar om att skapa nytta för företaget snarare än att informera det omgivande samhället kan vi nog räkna med (även om en del av forskningen menar att så inte fallet och lätt blir indignerad när så verkar vara fallet). Inget fel i det så länge inte läsaren luras till att tro någonting som inte är fallet, tänker jag. Det är åtminstone mycket att begära att ett företag, helt frivilligt, ska skapa ett dokument som är till deras nackdel. Dessutom skulle man kunna argumentera att detta faktiskt vore oetiskt, då det missgynnar aktieägarna och på så vis bryter företagsledningen mot en överenskommelse eller åtminstone går emot aktieägarnas välgrundade förväntningar om att företaget ska maximera deras intressen inom lagens råmärken.
De vanligaste skälen till att ha en etisk kod verkar vara att: skapa uniformitet inom företaget, bygga varumärke, inge förtroende (till externa stakeholders men även till myndigheter så att de dämpar sin regleringsiver), skapa en legitim grund för att straffa de inom företaget som bryter mot vissa regler, ge de anställda vägledning i det dagliga arbetet, minska antalet problematiska incidenter (såsom att en anställd tar en muta), informera de anställda om företagets syn på etik, uppförande och lagstiftning. En del forskare verkar vilja anta att Syftet med den etiska koden är att minska antalet etiskt problematiska incidenter. En gissning är att orsaken till ett sådant antagande är att det då blir lättare att, som forskare, mäta huruvida koden är effektiv. Det kan såklart vara så att detta ibland är det verkliga syftet med koden, men det är, dels, svårt att påvisa (det syfte som koden anger kan vara osant) och dels kan antagandet absolut inte tas för givet utan att studera varje enskild kod. Alltså är de studier som t.ex. tittat på antalet etiska incidenter på företag med en etisk kod och jämfört dem med antalet incidenter på företag utan en kod, och på basis av dessa resultat uttalar sig om huruvida koden är effektiv eller ej, förmodligen ute på djupt vatten.
En fråga är då vad vi som forskare ska göra med iakttagelsen att företagets intention är svår att penetrera – vad de egentligen vill att koden ska vara ett verktyg för. Ett svar skulle kunna vara att vissa passager i koderna bör tas bokstavligt, medan andra ska tas med en nypa salt (för att uttrycka sig vagt). Till exempel är kraven på den anställde förmodligen mycket verkliga krav på den anställde och ett hot om bestraffning är förmodligen ett mycket verkligt hot. Däremot bör utsagor om etik, kunder, socialt ansvarstagande och miljön – alltså de varumärkesbyggande frågorna – ses i ljuset av den funktion de har och bör därmed inte, utan vidare analys, antas vara en spegling av företagets genuina hållning i dessa frågor. En passage X om etik bör inte främst (eller åtminstone endast) tolkas som ett genuint uttalande om etik. Ett mer fruktbart (och nyktert) sätt att betrakta en sådan passage är att företaget har kommit fram till att det bör förmedla den etiska bilden X eftersom det omgivande samhället antas anse att X är etiskt (exempelvis: oetiskt att hålla sig med barnarbetare men etiskt att vara investera långsiktigt och skänka pengar till välgörande ändamål). I dessa fall ska vi alltså behandla den etiska koden på ungefär samma sätt som ett tal av Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin, d.v.s. att det är en öppen fråga huruvida det som står i koden eller sägs i talet är sant och det enda vi vet är att någon antar sig tjäna på att säga det som de säger.
Då det gäller kodens egna utsagor om dess syfte och funktion, blir det lite svårare. Å ena sidan kan det vara så att beskrivningarna av kodens syfte och funktion inte är genuina utan att de står beskrivna så för att det ser bra ut och att de måste beskrivas så (om alla andra företag skriver i sina koder att syftet är att bli mer etiska så är det nog oklokt att stå ut som det företag som beskriver syftet på ett mer krasst sätt såsom att bygga varumärke, skaffa en legitim grund för att bestraffa de anställda, etc.). Å andra sidan kan det såklart vara så att de syften som står beskrivna i koderna är genuina och får stort utrymme i företagets interna etikarbete och att implementeringens utformning anpassas efter dessa syften och mål. I det fall som de angivna syftena i koden är genuina och verkligen ses som en viktig del av företagets strategi för att bli mer etiskt så är det viktigt att vi forskare tar dessa på allvar och bidrar med en analys om huruvida dokumentet, givet dess innehåll, kan tänkas bli ett effektivt medel för det angivna målet. I det fall målen inte tycks genuina så kan det finnas en poäng i att peka även på detta då det tycks problematiskt att, medvetet, ange något i en etisk kod som är falskt. En etisk kod som vilseleder läsaren ter sig inte helt etisk.
/Dan
Comments
Leave a Reply
