Varför fackförbund?
Posted on January 20, 2010
Filed Under Dagens Sherpa | 4 Comments
Man skulle kunna tro att fackföreningar skulle vara ett återkommande ämne i företagsetiken och i den politiska filosofin. Men, förvånande nog, är detta en typ av organisation som knappast alls nämns i litteraturen. Nyligen gjorde jag en litteratursökning om fackföreningar, och symptomatisk nog så var den enda artikeln i företagsetik – som inte bara nämnde facken i förbigående – en som påpekar att företagsetiker aldrig skriver på fackförbund. Lönebildning, LAS, Vaxholm och så vidare skulle ju tyda på att vi i allmänhet är rätt så intresserade av vad facken bör göra, så det är förvånande att så lite verkar ha gjorts.
Det tycks mig som om åtminstone tre frågor skulle behöva undersökas.
1 Bör det finnas fackföreningar?
Här finns det ju ekonomiska förklaringar till varför det finns fackförbund, så man kan lätt tänkas sig en viss sorts utilitaristiska berättiganden. Men, det tycks mig utelämna något att ta den vägen, både fackförbundens förespråkare och motståndare talar i termer av rättvisa, inte effektivitet.
2. Vad bör fackföreningar göra?
Ska de bara fokusera på att pressa upp löner och förbättra arbetsförhållanden, eller bör de ta sig an större politiska frågor. Vilket samhällsansvar bör de ta? Vad är fackförbundens motsvarighet till företagsetiken?
3. Vilken inställning bör staten ha till fackföreningar?
Denna liksom den förra frågan antar att fackföreningar bör finns, men man skulle ju kunna tänka sig att de goda som fackföreningar för med sig lika gärna skulle kunna skötas, eller skulle skötas bättre, genom reglering. Om facken bör finnas, bör staten stödja dom, eller bör den förhålla sig opartisk mellan parterna. Vilka rättigheter bör skyddas i denna sfär?
Jag sitter för närvarande och funderar på om det inte borde gå att göra ett forskningsprojekt av dessa frågor, och tar gärna emot tips, invändningar etc.
/Lars
Comments
4 Responses to “Varför fackförbund?”
Leave a Reply
Lämnar ett litet inlägg, men med risk för att jag inte riktigt förstår vad du menar med företagsetik.
Kan man inte tänka sig att fackföreningens uppgift på sätt och vis är att granska företagsetiken. Jag tänker då på att en av fackföreningens främsta uppgifter är att företräda och förhandla för den anställde med företaget som arbetsgivare. Företaget som arbetsgivare är ju parten med makt och den anställde den maktlöse i beroendeställning till sin arbetsgivare. Förutsätter förstås att företaget har kollektivavtal. Både arbetsgivare och arbetstagare har ju att hålla sig till avtalet (om sådant finns).
När jag läser din punkt 3 så tänker jag att om staten ska reglera alla anställningsvillkor för alla arbetsplatser måste det väl ske genom lagstiftning. Det tror jag är ineffektivare, eller i alla fall trögrörligare, än kollektivavtalen som omförhandlas i genomsnitt var tredje år av arbetsmarknadens parter (ofta branschvis).
Vilka större politiska frågor tänker du på under din andra punkt?
Intressant ämne!
Hälsar Eva
Hej Eva,
Tack för dina kommentarer.
Jag inser att jag menar flera olika saker med termen “företagsetik”. Dels tänker jag mig att det är en forskningsdisciplin som försummat att forska om fackförbund, och dels tänker jag som du att facken kan ha en roll att övervaka företagens etik, men sen undrar jag också om inte även man borde fundera över vilken etik facken själva bör ha. En del hävdar t.ex. att Byggnads missbrukade sin egen maktställning i Vaxholms-fallet. Och det är sådana frågor jag skulle sortera in som fackens egen “företagsetik”. Vad ska man tycka om fackets eget maktutövande. Själv inser jag att jag inte har någon riktigt genomtänkt uppfattning. Det är sådana frågor jag funderar på under punkt 2.
Jag tror, precis som du, att det blir allt för trögt om staten reglerar allt, och att avtalsvägen är bättre i allmänhet, men om man har den uppfattningen borde man inte då också tycka att t.ex. LAS bör avskaffas och att det borde vara upp till parterna att förhandla i anställningstrygghetsfrågor. Jag är osäker också här. (Intressant nog tyckte LO att sådana frågor skulle lämnas till parterna fram till början på 70-talet).
Bästa hälsningar,
Lars
Union social responsibility, en ny forskningsgren som du får öppna upp. Hur långt sträcker sig fackets ansvar? Ska de, som du säger, bara maximera medlemmarnas intressen eller bör de även ta hänsyn till andra aktörer och värden, såsom:
1. Andra löntagare. att höginkomstfacken bör ta hänsyn till Kommunals intressen när de förhandlar och kanske t.o.m. avstå från löneökningar om det skulle hjälpa de sämst ställda.
2. Samhällsekonomin. Bör de ta ansvar för att inte driva upp lönerna så mycket att det blir ett problem med inflationsmålen, vilket leder till högre räntor, etc?
3. Bör de ta hänsyn till företagens rimliga krav om vinst och riskminimering (givet att de var så starka att de skulle kunna köra över företagen)?
4. Vilka värden och normativa teorier vore det rimligt att – om några – facket agerade utifrån?
Bra frågor. Jag tror att det luriga här är att svaren på dessa frågor kommer att bero på om man tar ett makro- eller mikroperspektiv. Alltså om man bedömer fackens agerande utifrån påverkan på makrovariabler så som tillväxt eller inflation, så får man en typ av svar. T.ex. har det varit en gammal tanke att facken inte ska bry sig om de enskilda företagens överlevnad (ungerfär din punkt 3), eftersom detta ökar omvandlingstrycket i ekonomin, och därför är bra för samhällsekonomin på sikt. Samtidigt kan man ju se hur detta kan te sig orimligt på mikronivån, dvs på det enskilda företaget som slås ut, om man inte sänker löner eller godtar lägre ökningar än i annars likvärdiga företag.
Jag tänker mig att det skulle gå att “tweaka” den rawlsianska teorin i min avhandling, så att den skulle kunna säga nåt inte helt orimligt om detta. Men som den är formulerad nu, så saknas en nivå där man kan på allvar bedöma fackförbund.
/Lars